[Intro][A single corroded bell answers the descending nyckelharpa motif]

Tre slag över taken, tre slag över stan,
ingen hand håller repet, ingen levande man.
Regnet slår salt mot ett fönster av bly,
någon räknar de döda under Visbys sky.

[Chorus][Powerful Vocals]

Nattklockan i Visby, slå mitt namn,
från det tomma tornet ned mot hamn.
Nattklockan i Visby, kall och klar,
säg vem som ringer, säg vem som svarar.
Varje slag går genom ben och bro,
ön vill tala — jag måste tro.

[Verse 1][Soft Vocals]

Jag gick där ringmuren skar mot sjön,
med kalkdamm i skorna och regn över ön.
Svarta måsar kretsade lågt över grav,
deras vingar var knivar mot ett blygrått hav.
Sankt Karins valv stod nakna och våta,
stenarna teg men jag hörde dem gråta.
En ensam låga brann utan hand,
i en sprucken lykta på sandig mark.

[Pre-Chorus][Build-up]

Ett slag för köpmannen, ett slag för hans brud,
ett slag för soldaten som lydde ett bud.
Luften blev koppar, gränden blev smal,
sedan föll nästa slag genom mur och portal.

[Chorus][Powerful Vocals]

Nattklockan i Visby, slå mitt namn,
från det tomma tornet ned mot hamn.
Nattklockan i Visby, kall och klar,
säg vem som ringer, säg vem som svarar.
Varje slag går genom ben och bro,
ön vill tala — jag måste tro.

[Verse 2][Driving Drums]

Jag klättrade upp där trappan var bränd,
med handen mot väggen, med ryggen spänd.
Där repet borde hängt fanns rost och damm,
men klockans tunga slog av egen kraft.
I bronsen såg jag ett ansikte le,
det liknade mitt men var äldre än jag.
Hon höll fram ett mynt i sin öppna hand,
och pekade ner mot den sovande strand.

[Instrumental Break][Baritone guitars repeat the bell motif while floor toms imitate approaching footsteps]

[Bridge][Whispered]

Hon sade mitt namn utan mun, utan röst,
och pekade österut, ut från vår kust.
Där tändes tre ljus över vatten och grund,
de stod helt stilla en frusen sekund.
Sedan såg jag segel där inga skepp låg,
och hundrade vintrar i samma våg.

[Final Chorus][Powerful Vocals]

Nattklockan i Visby, slå mitt namn,
väck varje gränd och väck varje hamn.
Nattklockan i Visby, hård och klar,
jag vet inte ännu — men jag ska svara.
Varje slag går genom hud och bro,
ön har ett minne som vägrar få ro.
Slå tills kalken öppnar sin dörr,
slå för dem som har ringt här förr.

[Outro][The bell motif slows beneath clean twelve-string guitar]

Tre slag över taken, ett ljus över sjön,
ett mynt låg och väntade vid murens fot.
Jag tog det i handen, så kallt och så blankt,
och Visby viskade: Du kommer för sent.